Idag är det ju som sagt Skärtorsdag och det är idag som vi kommer att få se söta små påskkärringar lite här och var springandes här i Sverige. Inga hemska och elaka påskkärringar utan små söta underbara barn som har klätt ut sig:) Någon jag har funderat på är hur hela den här ”Påskkärring-traditionen” började… Varför springer barn runt utklädda? Ja jag har försökt ta reda på hur det blev så här. För enligt mig är det en riktigt mysig tradition! Inga barn som springer runt som påskkärringar är = INGEN RIKTIG PÅSK! Håller ni inte med mig??
* * * *
Hela idén med traditionen med små knoddar som påskkärringar anses komma från 1600-talets häxor. Ni som har hängt med bra under historielektionerna i skolan vet ju att det på 1660- och 1670-talen som häxprocesserna här i Sverige (och stora delar av övriga Europa) var värst. Under denna tid var det hundratals kvinnor (men även några män) som avrättades efter att de antagits – enbart antagits – ha åkt till djävulens gästabud. Detta ”gästabud” – som ett så kallat möte om man ska förenkla språket lite – hölls i en stor praktfull gård på en plats som våra förfäder ofta kallad för Blåkulla. Varav vi idag skämtsamt säger att dagens så påskkärringar också flyger dit. Sägnen säger att dåtidens häxor trodde att de på Blåkulla serverades massor av läckerheter. Men det var i själva verket grodor, ormar och paddor.
Under häxprocesserna gjorde man allt för att skrämma bort häxorna och för att göra det tände man stora eldar och sköt med gevär. Känner ni igen lite av det här?? Vad säger Valborgsmässoafton er med alla stora majbrasor och påsksmällare?? Ja dessa två högtider håller ihop som en röd tråd;)
Eftersom påskkärringarna som vi ser på dom idag bygger på enbart vår folktro så kan de till mycket skilja sig från de verkliga häxor som rapporterats under 1600- och 1700-talet. Det sägs att en påskkärring ska ha en kaffepanna, en svart katt (dock lite svårt som ett litet barn att hålla koll på katten;) och kvast. I alla fall så har flera av dessa attribut ingen direkt koppling till häxorna under 1600- och 1700-talet: kaffe dracks inte i Sverige då och inte heller finns svarta katter omnämnda i rättsprotokoll från den här tiden. Med hänvisning till modern skrock kan en teori vara att kaffepannan är en symbol för kittel och den svarta katten för olycka (den om en svart katt har ni väl hört någon gång?).
Jag försökte hitta en ganska bra bas på hur påsktraditionen med påskkärrings-utklädda barn här i Sverige kom till. Men eftersom ingen egentligen vet det med säkerhet så har det därför blivit svårt att avgöra när den traditionen började växa sig stark. Vad vi däremot vet är att seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför tror vi (idag) att de första påskkärringarna förmodligen kom till under början av 1800-talet eller lite tidigare. Under den här tiden var det främst i Bohuslän, Dalsland, Värmland och delar av Västergötland som barnen under påskaftons-kvällen som de begav sig ut för att tigga utklädda som små häxor. Jag vet inte om det både var flickor och pojkar som klädde ut sig på den här tiden…
Idag däremot vet vi ju med säkerhet att det är vanligt att både pojkar och flickor här i Sverige klär ut sig till påskkärringar under Skärtorsdagen. En påskkärring är traditionellt klädd i klänning, förkläde och huckle. Istället för att pojkar ska klä ut sig till häxor kan dom istället som alternativ klä ut sig till påskgubbar och det gör dom bäst genom att klä sig i tidstypiska herrkläder med tillhörande hatt och mustasch. Idag finns det även barn som i stället väljer att klä ut sig till något ”påskigt djur” katt, kyckling, kanin eller hund.
När utklädningen är klar går barnen tillsammans med sina syskon eller vänner runt bland bostadshusen i kvarteret, ringer på dörr efter dörr, de önskar glad påsk och överlämnar små tecknade påskkort som de själva ritat (oj vad jag minns när jag strosade runt som påskkärring;). Och som tack bjuds barnen vanligen på godis, småpengar eller någon annan mindre gåva. Gåvorna samlas i exempelvis en korg eller kaffepanna – det är ju därför alla små påskklädda barn går runt med en gammaldags kaffepanna eller korg i högsta hugg. När barnen har gått klart ser man till att fördela gåvorna rättvist mellan barnen. I Västsverige är påskafton den vanligaste dagen att gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag. Nu under senare år har det även blivit vanligt att barnen får klä ut sig till påskkärring på förskolorna.
Här kommer två lite annorlunda påsktraditioner (som man gör lite annars): Här i Västerbottens län (som jag ju bor i) skänker påskkärringarna godis till de hem de besöker, i motsats till den vanliga traditionen. I västra Värmland förekommer en kombination av ovanstående; på påskafton öppnar man dörren hos sina bekanta ropande ”Glad Påsk” och slänger in egenritade påskkbrev med speciell vikning innehållande godis innan man avviker från platsen.
Ja nu är väl lite grann av hela den här traditionen/sägnen utredd… Jag är ganska nöjd med vad jag hittade för information.
Monnies World's Blog 